Vårsolen och den tidiga värmen (iaf förra veckan) har dragit igång mera utelek. Den minst sagt rangliga stommen till sensommarens kojbygge är återigen i fokus. Härligt att se och höra engagemanget, lusten och motivationen när det kommer från barnens egen vilja att göra något. Förra veckan snickrades det med en enorm frenesi. Från ranglig stomme har det nu vuxit fram en stabil och stadig koja, förvisso klarar den inte Vadstenas bygglovs krav men visst kan man se skönheten i den?!! Så mycket det finns att lära i ett sådant projekt, kliver man som pedagog lite åt sidan och får chansen att lyssna in vad som händer blir man överraskad av barnens kommunikation, förmågan till turtagning, samarbete, lyssna på varandra, reda ut olika åsikter mm. Någon blir ”byggherre” och någon är helt nöjd att utföra ”order”, någon smyger försiktigt in en tanke om hållfasthet och någon svävar iväg i tankar om linbanor och att sova över i kojan, någon tycker att tavlor på väggarna bör prioriteras, bara väggarna kommer upp!! Gänget som påbörjade uppgraderingen förra veckan har kanske redan tröttnat och söker nya utmaningar, men igår tog en yngre generation byggkillar och tjejer över och fortsätter uppgraderingen på sitt sätt 😉
Nabbipärlan eller Indianpärlan, kanske världens tråkigaste pärla som alla har hemma i en mängd som täcker flera generationers eventuella behov. Även på Tussi finns mängder och tills för ett par veckor sedan har denna lilla pärla varit lågt prioriterad. Men så plötsligt händer det…. Alla vill göra pärlplattor, eller härliga pärlskålar, det pärlas som aldrig förr (eller kanske just som det gjordes ”förr”). Att pärla en liten Hulk, kanin, blomma eller Super Mario är relativt lätt och snabbt gjort, svårt att misslyckas och glädjen är stor när bilden är struken….Nabbipärlan är en pärla!!!!
Må väl;-)