Vårsolen och den tidiga värmen (iaf förra veckan) har dragit igång mera utelek. Den minst sagt rangliga stommen till sensommarens kojbygge är återigen i fokus. Härligt att se och höra engagemanget, lusten och motivationen när det kommer från barnens egen vilja att göra något. Förra veckan snickrades det med en enorm frenesi. Från ranglig stomme har det nu vuxit fram en stabil och stadig koja, förvisso klarar den inte Vadstenas bygglovs krav men visst kan man se skönheten i den?!! Så mycket det finns att lära i ett sådant projekt, kliver man som pedagog lite åt sidan och får chansen att lyssna in vad som händer blir man överraskad av barnens kommunikation, förmågan till turtagning, samarbete, lyssna på varandra, reda ut olika åsikter mm. Någon blir ”byggherre” och någon är helt nöjd att utföra ”order”, någon smyger försiktigt in en tanke om hållfasthet och någon svävar iväg i tankar om linbanor och att sova över i kojan, någon tycker att tavlor på väggarna bör prioriteras, bara väggarna kommer upp!! Gänget som påbörjade uppgraderingen förra veckan har kanske redan tröttnat och söker nya utmaningar, men igår tog en yngre generation byggkillar och tjejer över och fortsätter uppgraderingen på sitt sätt 😉

Nabbipärlan eller Indianpärlan, kanske världens tråkigaste pärla som alla har hemma i en mängd som täcker flera generationers eventuella behov. Även på Tussi finns mängder och tills för ett par veckor sedan har denna lilla pärla varit lågt prioriterad. Men så plötsligt händer det…. Alla vill göra pärlplattor, eller härliga pärlskålar, det pärlas som aldrig förr (eller kanske just som det gjordes ”förr”). Att pärla en liten Hulk, kanin, blomma eller Super Mario  är relativt lätt och snabbt gjort, svårt att misslyckas och glädjen är stor när bilden är struken….Nabbipärlan är en pärla!!!!

Må väl;-)

Alla människor vill nog känna sig behövda och känna att man kan göra nytta. Barnen är inget undantag. Att skapa meningsfulla och lustfyllda lärandesituationer är inte alltid lätt för oss pedagoger. Vi tror att vi hittar på saker som skall falla barnen i smaken och därmed medföra ett lärande. Fördelen med fritids är att lärandet kan ske mer informellt och det försöker vi ta till vara.

En härlig situation hade vi häromdagen, när några av barnen deltog i lagning av våra utebänkar som blivit lite hårt åtgångna vid en spontan träning av Parkour, (en träningsmetod som går ut på att träna kroppen till att på ett smidigt och kontrollerat sätt kunna forcera olika typer av hinder i omgivningen med enbart kroppen som hjälpmedel). Nåväl bänkarna behövde skruvas ihop igen. Efter lite spekulerande och reflekterande kom diverse verktyg fram, tvingar, borrmaskin, hammare mm, mm. Därefter fick de inblandade fundera över hållfasthet, längd på skruvar, placering av skruvarna, kraften i borrmaskinen osv. Entusiasmen var det inget fel på och inte heller uthålligheten hos de inblandade. Motivationen var stor och därmed blev det en underbar situation av lärande.

Nu går vi vidare och tror att vår gamla kyrkbänk som står på altanen kan bli ett motiverande projekt för barnen. Hur skrapar man och slipar den så att den blir i ett brukbart skick?? Tar det lång tid? Varför funkade inte inomhusfärgen ute? Var ska vi ställa den när den är färdig? Vi Vuxna vet inte om det är ett motiverande projekt, men det är i alla fall på riktigt….

Må väl i vårsolen;)

Vi förstår att det (kanske) är lite rörigt för er föräldrar att hålla reda på när vi befinner oss på olika platser i stan. Men vi hoppas att ni har överseende med att det som kanske är rörigt för er skapar mindre ”rörighet” för era barn.

Härliga tisdagar och torsdagar får vi när vi har möjlighet att sprida ut oss i olika lokaler. Tisdag innebär alltid Casa häng för åk:2-4, med full koll stegar barnen iväg mot församlingshemmet direkt efter skolan, igår var inget undantag. Att hitta aktiviteter som intresserar och fångar alla barn är inte alltid helt lätt. Men gårdagen var en lyckad dag. Mellis ute med korv och bakning av kladdkaka i urgröpt apelsin och därefter möjligheter att krypa upp i soffan och titta på en spännande film. Fritids när det är som bäst!!??

Årskurs F-1 huserade över Tussihuset. Det blev en eftermiddag med ostörd lek, pyssel, vara i snicken, spela spel, prat och umgänge och mera och annan lek. En skön och trevlig eftermiddag som gav en god känsla i hela kroppen.

På torsdag lämnar åk:F-1 Tussihuset för Hemliga klubben träff i Vätternkyrkan. Då huserar övriga barn på Tussi och förhoppningsvis njuter av de möjligheter som finns till både planerade och oplanerade aktiviteter.

Vad vi ska göra på Hemliga klubben!? ……det är så hemligt så det får ni veta en annan dag;-))

Igår avslutade vi i personalgruppen en utbildning! En kurs i problematiken kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, Autism) det har varit spännande och oerhört lärorikt. Tillsammmans med personal från flera av kommunens kooperativ har vi träffats och reflekterat utifrån givet material. Självklart är det spännande att lära sig nytt om de specifika funktionsnedsättningarna, men det som kanske slagit oss mest under utbildningens gång är hur ”lucköppnande” en utbildning kan vara för vårt generella sätt att arbeta med alla barn vi möter. Vi har tvingats (för att vi vill) in i nya tankebanor, reflektioner över varför vi gör som vi gör eller varför vi inte gör som vi borde;). Kort och gott en härlig mild omskakning som vi alla kan behöva i mellanåt och som kan hjälpa oss att tuffa vidare i rätt riktning.

Må väl 😉

Måndagen erbjöd skridskoåkning för de barn som ville. Många var det som vandrade iväg till ishallen och hade en härlig eftermiddag där. Några få barn valde att gå till Tussi och vi njöt även där av valfria aktiviteter och umgänge. Igår eftermiddag var det så tyst i huset så att man trodde det var tomt på barn. Men så var det inte. Årskurs 2-4 hade häng på Casa (församlingshemmet) och åk F-1 hade Tussi för sig själva. Oj vad barnen njöt, lek, lek , lek och mera lek hela eftermiddagen. Ostörd lek är underbar, bara fantasin sätter gränser. I morgon torsdag lämnar F-1:or Tussi och provar för andra gången att träffas i Vätternkyrkan och ”Hemliga klubben”, och övriga huserar över Tussi.

Hur var då terminens första Casa häng, svaret jag fick av en leende åk:3….”det var jättekul” 😉

Må väl 😉

Nästan som ett oskrivet ark, en ny termin! Vad väntar? Vad ska hända?

Under fliken Tussibrev finner ni samma brev som ni i dagarna fått i pappersform, likaså finns veckans stående planering under fliken kalendarium. I sedvanlig ordning reserverar vi oss för den mänskliga faktorn att det kan ha blivit något fel, gör oss då gärna uppmärksamma på det.

Lite nyheter som kan vara röriga att i skrivet ord förklara kommer att provas! Såsom Casa häng och Hemlig klubben. Det sker en delning av gruppen och vi nyttjar externa lokaler några dagar i veckan. Vi tror och hoppas att detta skall gynna det enskilda barnet och gruppen som helhet. Barnen har i vår undersökning/intervjuer också önskat mer Tussidagar, vilket innebär mer tid att ”bara vara och få göra vad man vill”, genom att dela gruppen så får barnen tillgång till Tussilagon olika dagar och det blir lite färre barn i huset. Valbara aktiviteter såsom skridskoåkning, gympasalen forsätter också. Onsdagar har vi utedag -light, valbart att stanna på gården eller följa med på en kortare tur. Vi äter mellis ute.

Vi ser fram emot att prova vår nya idéer och vi gör en utvärdering i samband med sportlovet.

Må väl 😉

Det går nästan att ta på den nervösa och förväntansfulla stämningen som råder denna onsdagseftermiddag. Några barn vill byta om genast när de kommer springande från skolan. Men med korv/bröd och… ketchup på mellismenyn blir alla barn strängeligen förbjudna att göra det innan ;). När väl barnen fått något i magen drar den stora förvandlingen igång, flickorna hänvisas till övervåningen och pojkarna huserar i källaren. Förvånansvärt snabbt (tomtarna han med en bandymatch också) och smidigt har vi så källaren full av en lucia, tärnor, några stjärngossar och tomtar i massor. Så är det då dags att slussa alla barn från baslägret över den enormt smutsiga och halkgeggiga gräsmattan…..det går lyckligtvis bra!! Att vara tyst och vänta på startsignal är nästan omöjligt med så mycket pirr i kroppen, men de lyckas……

När sedan starten går, då ger alla barn allt och lite till. Vilken sång, vilken versläsning, vilken  spelning. LYCKAN ÄR TOTAL! alla barn överträffade sig själva och gjorde det igen….Tussilagon utnämns av en bara lite partisk jury till ”Världens bästa Luciatåg 2014″

Det råder julpysselfeber på Tussi, runda bordet är överfullt av allsköns material. Många barn sitter länge och andra kommer och går, det skall ofta gå fort. På rekordsnabb tid kan man med 4 matskedar glitter och ett limstift få till något som ger stolthet och ro i julpysselsjälen.;) Julen innebär dofter, ännu har inte de mer klassiska dofterna infunnit sig på Tussi, såsom pepparkaksdoft, saffransdoft och gran…nej nu gäller den något ovanliga ”sprayfärgsdoften”. Likt Alessi skapar barnen fina burkar med enkla plastfigurer, glasburk och sprayfärg mycket fina julklappar. (Själva sprayningen sker utomhus och mestadels av en vuxen….). Känn ingen stress men jag kan tala om att flera av barnen har varit färdiga med heeeela julklappslistan i minst en vecka nu ;). Så nu finns det tid att njuta av stundande advent och julens alla riktiga dofter. På måndag har vi vår första samling kring Luciabestyren, vi lottar Lucia och tar reda på vem som ska vara tomte, stjärngosse mm.mm. Sen är det bara för er därhemma att göra den årliga upptäckten av ”hur mycket kan man växa på ett år??” …..kan man skarva? …..har Konsum Lucia linnen? (mina egna erfarenheter talar 😉

Lev väl och njut i advent

”Det här har jag aldrig provat förut så det klarar jag säkert”.

Att tro på att man kan och att våga prova nya saker är en förutsättning för att utvecklas och tillägna sig kunskap. Men med många kompisar omkring sig och i ett ständigt brus av intryck och impulser kan det ibland vara svårt att ge sig tid att prova själv, att våga, att tro på att man fixar det, att ge sig den tiden det tar. Den enklaste vägen är att be en vuxen om hjälp, support är ofta önskvärt och något många barn vill ha genom hela processen oavsett om det handlar om att plocka undan efter sig när man lekt, påklädning av överdragsbyxor, baka en kaka eller klippa ett hjärta. Som pedagog vill man stärka barnet att våga prova själv. Det finns nästan inget som är så härligt som att se ett barn gå i mål med ett projekt och få känna att ”jag har gjort det här helt själv”. För att någon skall orka gå i mål med ett projekt krävs mycket uppmuntran. Jag tror att det är en av våra stora uppgifter som pedagoger och föräldrar att vara ”uppmuntrare” och visa att vi tror på barnets kompetens.

Lev väl 😉

Hej på er!

Nu har vi uppdaterat hemsidan så att veckoschemat samt senaste Tussibrevet finns tillgängligt. Läs och fråga, förmodligen har vi (i vanlig ordning 😉 lyckats göra tankevurpor eller andra fel när vi korrekturläst innan utskick, så undrar ni över något…FRÅGA!!!! Bra uppdatering om vad som händer i aktuell vecka får ni på tavlan på ytterdörren.

Enligt barnens önskemål finns det lite mer luft i schemat framöver, vilket innebär mer eftermiddagar på Tussi. Barnen vill hinna leka, pyssla och bara vara.

Här kommer en liten gåta! ”Vem sprider värme utan energiförlust”?

Svara till någon i personalen! Må väl 😉